Google

Manlapud Wikipedia
Headquarters na Google, say Googleplex
Eric Schmidt, Sergey Brin, and Larry Page sitting together
Insan say Tserman tan CEO ya si Eric Schmidt kaiba to ray co-founder ya si Sergey Brin tan Larry Page (maigid anggad kawanan) nen 2008

Say Google LLC (/ˈɡuːɡəl/) et sakey ya American multinational technology company ya manpokus ed artipisyal ya intelihensya, online advertising, search engine technology, cloud computing, computer software, quantum computing, e-commerce, tan consumer electronics.[1] Sikatoy tatawagen ya "saray sankabalgan ya kompanya ed mundo" tan sakey ed saray sankamablian ya brand ed mundo lapud dominasyon na satan ed merkado, panagkolekta na datos, tan saray teknolohikal ya abantayan to ed artipisyal ya intelihensya.[2][3][4][5] Say nanlapuan na Google ya Alphabet Inc. et sakey ed saray Big Tech companies, kaiba iray Amazon, Apple Inc., Meta Platforms, tan Microsoft.

Say Google so inletneg nen Setyembre 4, 1998, nen saray computer scientist a si Larry Page tan Sergey Brin legan dan doktorado ed Unibersidad na Stanford diad California. Diad sananey et manga 14 porsiento na saray aksion to ya in-list ed publiko tan 56 porsiento na aksionista so kontrolado ra diad panamegley na saray super-voting stock. Say kompanya so linmad publiko diad panamegley na inmunan IPO nen 2004. Nen 2015, say Google et inorganisa lamet bilang bugtong ya subsidyaryo na Alphabet Inc. Say Google so sankabalgan ya subsidyaryo na Alphabet tan sakey a holding company parad Internet properties tan interes na Alphabet. Si Sundar Pichai so tinuro bilang CEO na Google nen Oktubre 24, 2015, ya anguman ed si Larry Page, ya nagmaliw ya CEO na Alphabet. Nen Disyembre 3, 2019, si Pichai so nagmaliw met ya CEO na Alphabet, Inc.[6]

Manlapu lad saman et maples lan binmaleg so kompanya pian mangiter na dakel ya produkto tan serbisyo ya aliwa labat ya say Google Search, a dakel ed saratan so walaan na dominanteng ya posisyon ed merkado. Sarayan produkto et mangasikaso ed nanduruman paraan na pangusar, singa ed email (Gmail), nabigasyon (Waze & Maps), computing ya usaren so cloud (Cloud), browsing ya usaren so web (Chrome), sharing na bidyo (YouTube), produktibidad (Workspace), saray operating system (Android), storage ya usaren so cloud (Drive), translasyon (Translate), storage na photo (Photos), video calling (Meet), smart home (Nest), saray smartphone (Pixel), wearable technology (Pixal Watch & Fitbit), streaming na musika (YouTube Music), saray bidyo ed demand (YouTube TV), artipisyal ya intelehensiya (Google Assistant), machine learning API (TensorFlow), saray chip ya AI (TPU), tan dakel ni. Saray produkto na Google ya agla manlalapud satan et say Gaming (Stadia), Glass, Google+, Reader, Play Music, Nexus, Hangouts, tan Inbox na Gmail.[7][8]

Saray reperensiya[dumaen | dumaen so pinanlapuan]

  1. Condon, Stephanie (7 May 2019). "Google I/O: From 'AI first' to AI working for everyone" (sa en-US). https://www.zdnet.com/article/google-io-from-ai-first-to-ai-working-for-everyone/. Nakuha noong April 2, 2022. 
  2. Jack, Simon (November 21, 2017). "Google - powerful and responsible?" (in en-GB). 
  3. McCormick, Rich (June 2, 2016). "Elon Musk: There's only one AI company that worries me" (sa en). https://www.theverge.com/2016/6/2/11837566/elon-musk-one-ai-company-that-worries-me. Nakuha noong March 29, 2022. 
  4. "Justice Department Sues Monopolist Google For Violating Antitrust Laws" (sa en). October 20, 2020. https://www.justice.gov/opa/pr/justice-department-sues-monopolist-google-violating-antitrust-laws. Nakuha noong March 29, 2022. 
  5. "Land of the Giants: The Titans of Tech | CNN+" (sa en). Archived from the original on April 17, 2022. https://web.archive.org/web/20220417230628/https://plus.cnn.com/plus/title-2244411. Nakuha noong April 18, 2022. 
  6. Feiner, Lauren (December 3, 2019). "Larry Page steps down as CEO of Alphabet, Sundar Pichai to take over" (sa en). https://www.cnbc.com/2019/12/03/larry-page-steps-down-as-ceo-of-alphabet.html. Nakuha noong June 16, 2021. 
  7. Brady, Heather; Kirk, Chris (March 15, 2013). "The Google Graveyard". http://www.slate.com/articles/technology/map_of_the_week/2013/03/google_reader_joins_graveyard_of_dead_google_products.html. Nakuha noong March 16, 2013. 
  8. Booker, Logan (March 17, 2013). "Google Graveyard Does Exist". https://www.gizmodo.com.au/2013/03/google-graveyard-does-exist-you-can-even-place-flowers-on-your-deceased-favourites/. Nakuha noong May 17, 2018.