Estados Unidos

Manlapud Wikipedia
United States of America
Laylay na United States Great Seal na United States
Laylay Great Seal
Motto: "In God We Trust"  (since 1956)
"E Pluribus Unum"  ("From Many, One"; Latin, traditional)
Kansion na Dalin: The Star-Spangled Banner
Lokasyon na United States
Lokasyon na United States
Kabesera Washington, D.C.
38°53′ N 77°02′ W
Sankabalgan ya siyudad New York City
Salita ya uusarin na gobiyerno English (de facto)1
Gobiyerno Federal constitutional republic
 - President Joe Biden (D)
 - Vice President Kamala Harris (D)
 - Speaker of the House Nancy Pelosi (D)
 - Chief Justice John Roberts
Independence from Great Britain  
 - Declared July 4 1776 
 - Recognized September 3 1783 
Awang  
 - Katiponan 9,631,420 km² (3rd2)
  3,718,695 sq mi 
 - Danom (%) 4.87
Bilang na Too  
 - Nen 2024 335,570,000[1] (3rd)
 - Census nen 2000 281,421,906
 - Density 31/km² (172nd)
80/sq mi 
GDP (PPP) Nen 2006
 - Katiponan $13,020,861m [2] (1st)
 - Per capita $43,444 (4th)
HDI (2004) Increase 0.948 (8th) – high
Kwarta United States dollar ($) (USD)
Zone na oras {{{time_zone}}} (UTC-5 to -10)
 - Summer (DST) {{{time_zone_DST}}} (UTC-4 to -10)
Internet TLD .us .gov .mil .edu
Calling code +1

Say United States na America, ya kabat met ya United States, U.S., U.S.A, States, odino America, sakey ya bansa diad North America. Kabay na United States, ya sakey ya republikan federal, so bansan Canada san Mexico. Sa sakey side do wadyad Atlantic Ocean san sakey side to wadyad Pacific Ocean. Say Capital na U.S., naanap ed Washington, D.C.

Saray katutubo et nilibon taon lan manaayam ed Amerika. Manlapu nen 1607, say impankolonisasyon na Britanya so angitonton ed inkiletneg na Talora tan Talora a Kolonya diad natan ya Eastern United States. Sikara so akisangsangan ed British Crown nipaakar ed panagbayar na buis tan representasyon ed politika, a nansumpal ed American Revolution tan say inmaligwas a Rebolusyonaryon Guerra. Inyabawag na Estados Unidos so inkaindependensya to nen Hulyo 4, 1776, a nagmaliw a sankaunaan a nasyon-estado ya inletneg ed saray prinsipyo na Enlightenment nipaakar ed saray agnapaliisan a natural a kanepegan, panmabobon na saray uuleyan, tan liberal a demokrasya.[3] Legan na koma-19 a siglo, say pilosopiya na politika na Estados Unidos et apakiwas na ideya na manifest destiny, legan a say bansa et linmaknab ed interon kontinente diad pigaran guerra, impansaliw na dalin, tan saray paknaan, ya diad kaunoran et akasabi ed Pacific Ocean. Say inkaapag-apag na saray seksion ed panagpaaripen diad Abalaten na Estados Unidos so angitonton ed inkabuyak na Confederate States of America, ya akilaban ed saray nakdaan ya estado na Unyon legan na Guerra Civil na Amerika (1861-1865). Lapud impanalo tan impangiliktar na Union, say inkaaripen so inekal ed interon bansa panamegley na Kumalabintalon Amendment.

Saray reperensiya[dumaen | dumaen so pinanlapuan]

  1. Extrapolation from U.S. POPClock. U.S. Census Bureau. Updated automatically.
  2. Report for Selected Countries and Subjects (180 countries; 6 subjects) International Monetary Fund, accessdate = 2007-06-17
  3. Greene, Jack P.; Pole, J.R. (2003). A Companion to the American Revolution. Maiden: Blackwell. pp. 352–361. ISBN 1405116749